Första tvåändsstickningen

De här vantarna gjorde jag på tvåändsstickningskursen i vintras. Tummarna hann inte bli klara under kursen men nu är vantarna färdiga och tvättade. De är i Kampes 3-trådiga ullgarn, s-tvinnat, och stickade med stickor 3,5 mm. Jag är supernöjd och kommer säkert använda dem mycket i vinter!

Tvåändsstickning var roligt, även om det tar lång tid så blir resultatet så fint att det är värt det extra besväret. Det lämpar sig nog bäst för just vantar eller sockor, små projekt som bör vara varma, täta och slitstarka. Nästa projekt sitter redan på stickorna, ett par vantar i vitt z-tvinnat garn från Kampes med ett bladmönster i grått på kragen, stickas med stickor 2,5 mm.

Tvåändsstickning

Har länge sneglat på tvåändsstickning och beundrat bilder på vackra vantar och sockor. Förra året fick jag boken Tvåändsstickat av B. Dandanell i present och jag har läst och bläddrat mycket i den utan att våga mig på att prova sticka själv. Det krävdes att jag hittade en kurs i just tvåändsstickning här i samma område som jag bor för att jag skulle komma igång och sticka! På kursen har vi stickat vantar i ganska tjockt 3-trådigt s-tvinnat ullgarn från Kampes, Vi stickar med stickor nr 3,5 och det går ganska snabbt att få till en vante. Skönt att se resultat snabbt när man är nybörjare, det motiverar mer! Jag blev väldigt positivt överraskad av att det var så enkelt, hade trott att det var väldans svårt. Principen är ju precis densamma som vid vanlig stickning, öglor dras igenom öglor (maskor) och bildar tyg. Skillnaden är att du här har två garner som du stickar varannan maska med och tvinnar dem ett halvt varv mellan varje maska. Sedan håller du garnet annorlunda och kan ha det framför eller bakom stickningen och på så vis skapa olika mönstereffekter, men principen är iaf ganska enkel! Och jag fungerar så att om jag förstår principen så kan jag lista ut resten. Tvåändsstickning är enkelt, kul och blir varmt, tätt och fint! Ena vanten saknar bara en tumme, andra vanten är halvfärdig och på måndag är sista gången på kursen och då ska de bli klara är tanken! (bild till inlägget ska fixas...)

Nålbundna herrvantar i Drops Eskimo

Dessa har redan ett inlägg sedan tidigare, men de fick följa med och bli fotade idag ändå.

Blå tjockvantar

Mina första nålbundna vantar! Gjordes för över ett år sedan i det ryska stygnet av Drops Eskimo i blått med en liten kant i Eskimo print vit/beige/rosa. Varma och sköna, den här vintern har de använts en hel del. Dessa gjorde jag med en rund början, dvs började uppifrån med en ögla som jag nålband runt och ökade för att få rätt storlek. Jag var inte så förtjust i detta sätt att börja så mina övriga par har varit med en rak början och blir därför lite plattare upptill. Men som sagt, detta var mina första och man lär sig nåt nytt hela tiden! Jag börjar alltid vantar uppifrån och ner, gör en "tumkil" som jag tar in nerdanför tummen till lagom vidd. Jag gillar ganska tighta vantar som sitter kvar bra på handen och inte känns för klumpiga. Tummarna på mina senaste gjorde jag ganska raka med minskningar bara på sista varvet för att få ihop den snyggt. På dessa är tummarna mer kon-formade eftersom jag minskat lite allteftersom...

Gula vantar

Nålbundna i det ryska stygnet, av gult växtfärgat tunt ullgarn köpt på medeltidsveckan -11. Planerar att valka dem lite också. Smidiga vantar för inte alltför kalla dagar. Det finns kvar garn så planen är ett par matchande nålbundna knähöga hosor, dvs knästrumpor.

Gröna nålbundna vantar

Man skulle lätt kunna tro att det är ett par tossor det ska bli, men icke då! Vantar är det. Olivgrönt ullgarn, entrådigt Drops Eskimå i färgen Oliv 06. Till ett par vantar i herrstorlek gick det åt nästan 150 g. Tanken var att vantarna skulle valkas, tovas, eller vad det nu heter. Doppas i varmt såpavatten och gnuggas på, men av nån anledning har det hittills bara blivit gjort med den ena vanten... Det blev ingen större skillnad, eventuellt är den lite tätare. Det ska väl göras med den andra vanten också.

Vantarna är till Björn och han har faktiskt använt dem under vintern. De blev kanske lite för stora, så särskilt praktiska är de inte, men vilka tumvantar är å andra sidan det? Varma är de iaf!